när vi systrar var små fanns det en Anna.
Där hon bodde fanns ett badhus som var som ett romerskt bad
(fast här låg det nästan bortglömt, i ett nordiskt armveck till by), med pelare och
bassäng som väldig fyllde ett egentligen för saken lite för litet stenhus.
Längs kanterna trängdes, i långa gångar med dörrar i fil, omklädningen;
som saknade väggar ut mot vattnet. Nakenhet för öppen ridå och
en bastu som var till ytan världens minsta men hög som ett kyrktorn.
Anna hade vita brevduvor som hon sände iväg medan vi njöt oss bort
i hennes hembakade, syrliga äppelpaj med den lenaste vaniljsåsen.
Din pappa's morfar hade också vita duvor.
Fast Bapou Daki (morfar Daki på grekiska) hade sina för racing.
Vid det laget var han en gammal man, med en vit nejlika för alltid i kavajslaget,
London's West End klubbar, molotov cocktails och gangsterliv bara
bakom sig: i de egna vingslagen.
De här bilderna har ju egentligen ingenting med det där att göra.
Men vi fotograferade detta åt 'House of Paloma' och
varje gång jag hör ordet paloma tänker jag på
Anna och numer Bapou Daki och då kan jag önska
att också Ni hade levt i samma tid.
∞
'House of Paloma' är en favorit för mig bland barnmärken
och det här är deras 'Gigi set' i naturligt linne
(med foder i fjantigt mjuk bomull), de fina kängorna
är från en annan favorit, - danska petit nord.
0 comments:
Post a Comment