NÄR INGEN SER

Halva sommaren var naken och precis allt med henne var enkelt.
När Juli och Augusti var upptagna med annat slutade han med blöjor,
bara så. Nu finner jag att det är något med minimala kalsonger
som berör mig oändligt. Jag köper dem i ekologisk bomull, silke och
ull som om våra liv hängde på skör, oblekt tråd. När ingen ser sprättar jag
av etiketterna bak med min vassa lilla guldiga sy-sax, den som
ser ut som en fågel och som aldrig får se nån' annan action än
frigörandet av etiketter. När vi systrar var små tog mamma bort varenda
lapp i våra kläder. Eller vände plagg ut och in. Nu finner jag att
de mest slumpvisa saker går i arv. Som att inget alls får lov att klia.

När ingen ser pratar vi om hans dagar.
Nu finns stunderna som är bara hans och hur han sett dem.
Jimmy wasn't at the nursing home today. Where has he gone..? 
En gång i veckan går dagisgruppen till ålderdomshemmet på samma gata.
De allra yngsta och de allra äldsta spelar piano och berättar historier för varandra.
Och så klipper de ut hjälte-masker i färgglatt papper.
Cassius hjälte och favorit-farbror är Jimmy.
Vi ser på varandra över bordet, vi som ska föreställa vuxna.
Vem var där när Jimmy gick förlorad..? hinner jag tänka på ett ungefär.
Cassius tänker vidare, högt.

If I get really old, then I will die. 

(paus)

I don't like that part.

Det är då jag hoppas att min dödsångest inte ska vara ärftlig.
Jag förblir tyst och Christian berättar obekymrat om sin version av
vad som händer efter döden. Om the Big Party in the Sky.
När ingen ser ska jag erövra den tron, att det är dit vi ska, till det
största kalaset av dem alla, ett evinnerligt. Efteråt.
Just då försöker jag mest se modig ut och provar att avleda med att titta en
klunk rött djupt i ögonen. Men då ser de mig ju ändå. Min familj.

När ingen ser studerar jag mina händer.
Om Cassius frågar är de skapade av solen, när jag läser dem
för mig själv är de av ålder. Det krävs ingen avkodning av märkena
eller av utrymmet mellan dem, men i hans värld
{eller är det i min..?} vill jag få förbli solen ett tag till, snarare än
dess fläckar. Jag vill vara det stark som håller hans trygg.
Min ofullkomlighet kan jag visa honom. Men inte i det som bara är på ytan.

När ingen ser gräver jag naglarna djupt in i handflatorna när det känns
som att inte en själ lyssnar klart på mina meningar till deras slut.

När ingen ser lösgör sig tårar från känslan av misslyckande,
mitt i mejerigången i mataffären, när Cassius vägrar komma med mig
och istället sitter envist på huk och studerar plast-tandborstar som ser ut
som temperamentsfulla monster.
Jag sveper förargat bort gråten med baksidan av pekfingrarna.

När ingen ser dansar vi alla tre i köket, i tät omfamning
med Cassius på vars en arm mellan oss och ansiktena nära,
mumlandes I love you i vår egen korus.

När ingen ser stryker jag min egen kind.

'Yes, Mother. 
I can see that you are flawed. You have not hidden it.
That is your greatest gift to me.'

- Alice Walker



  




∞
no1 | 'bucket hat' i linne från okounger
no2, 4 & 5 | naturligt halsband i 'rå' matt bärnsten
{vet inte om det är det, men han var den enda utan ett enda
myggbett i somras - också okounger}
no4 & 5, 6 & 7 | 'nikkou' byxor från illoura the label
no6, 7 & 8 | kuddar 'shell pillows' från tamar mogendorff