PASS THE POETRY, PLEASE

"We would be together

and have our books and at night 

be warm in bed together with 

the windows open and the stars bright."

- Ernest Hemingway

Jag vill åt Hemingwayhållet med våra kvällar.

Om än våra är väldigt tillsammans; med stearinljus och också med

fönstren öppna, så innehåller dem mer kallt skärmljus och osynliga stjärnor än

böcker för oss alla tre. Jag önskar oss lite mer av magin mellan boksidor.

Jag har alltid läst mycket, kommer från en läsande familj

och vill ge Cassius läsandet i arv.

Så klart sitter ungen inte och läser själv. *

Han är fyra år gammal och känner igen sitt namn, kan ljuda det

när han ser det i bokstäver på ett ungefär. Men han var av

någon outgrundlig anledning djupt försjunken

i Sierra DeMulder's We Slept Here  som låg på sängen.

Jag undrar vad han tänker då, när han försvinner så.

Detaljerna var dessutom i maskopi, typiskt tillfälle för fotografi.

Hur jag själv läser har förändrats på sistone.

Jag läser mer poesi än innan. Jag viker också febrigt fler hundöron

i nästan allt annat som jag läser, och antecknar fler meningar jag vill minnas.

Vi är lyckligtvis friska, så febern är för orden och vart de tar mig.

Kanske kan de inspirera någon mer än mig.

Så, här är mitt sängbord's bokhög för tillfället,

rakt uppifrån och ner.

"Societies in which women have lots of autonomy and authority

tend to be decidedly male-friendly, relaxed, tolerant, and plenty sexy.

Got that, fellas? If you're unhappy at the amount of sexual opportunity

in your life, don't blame the women. Instead, make sure they have

equal access to power, wealth, and status. Then watch what happens."

- Cacilda Jethá (& Christopher Ryan),
Sex at Dawn

Jonathan Simons,

Songs of Waking : Poems



"We would all like to believe we came from nowhere but ourselves,
every gesture is our own. But then we find we belong to the history and fate
of a long line of beings that also may have wished to be free."

- Patti Smith,
Devotion
(från serien 'Why I Write')

Jag är nyfiken på författaren Simon Van Booy och började med
att köpa den här, som redan nu har flera vikta hörn.


"I wonder if things can happen too early or too late or
if everything happens at exactly the right time.
If so, how sad and beautiful."


•


"I want to do things for people they will never forget.
Maybe that's the best thing I can do in life."


•


"It's true the people we meet shape us. But the people
we don't meet shape us also, often more because we have
imagined them so vividly.

There are people we yearn for but never seem to meet."



- Simon Van Booy,
The Secret Life of People in Love

'The Man who Planted Trees' är en av mina favoriter
ända sedan jag fick ett ex av min pappa för många år sedan.
Jag förlorade den boken i en av många flyttar sedan dess
och var tvungen nu att både äga och läsa om.



"For a human character to reveal truly exceptional qualities,
one must have the good fortune to be able to observe
its performance over many years. If this performance is
devoid of all egoism, if its guiding motive is unparalleled generosity,
if it is absolutely certain that there is no thought of recompense and that,
in addition, it has left its visible mark upon the earth,
then there can be no mistake."

- Jean Giono,
The Man who Planted Trees

Flera lösryckta meningar skrivna av Ocean Vuong fanns samlade

bland mina anteckningar insåg jag, så jag ville prova på något också av honom.

"The most beautiful part of your body

is where it's headed.

& remember, / loneliness is still time spent /

with the world."

- Ocean Vuong,

'Night Sky With Exit Wounds'

Jag hoppas att detta finner Er friska och mer fulla av hopp än oro.

Och har Du någon bok Du vill tipsa om här, eller för all del

vad som helst som kan inspirera i den här osäkra tiden,

- pass the poetry, please..!

hannah x

*

Vi läser däremot hans favoriter varje kväll.

Om och om igen går dessa just nu på repeat;

Jamen Benny och Nämen Benny - Barbro Lindgren

Spyflugan Astrid - Maria Jönsson

Mamman och den vilda bebin - Barbro Lindgren & Eva Eriksson

Nattåget - Ulf Stark & Sara Nilsson Bergman

(det är så klart extra spännande att 'moster sara ritat')

VIEW FULL POST

ANDHÄMTNING

  Bara en mening jag läser duger. Fastnar. Håller och håller om.

Make sure you stock up on

compassion. 

Resten; tystnaden, får bli översatt bara i bilder av en del ur vårt hem.

Gamla, vita polkadot tapeter någon annan satt upp (och,

inser jag när jag ser det såhär, blekt på vitt, - en färgskala som också vilar), en

vinter som inte vill bjuda hem våren än, och en pojke som inte förstår ordet virus

när jag försöker sätta ord på varför alla är hemma så mycket, också vi.

Make sure you stock up on

compassion. 

∞

världsliga ting | cassius säng, sängkläder och baldakin kommer från

bonét et bonét, hans rockring klädde underbara emma som har lokala

thistle by nature - blomsterleverans med cykel i alla väder - åt oss,

och kuddarna i snäckform kommer från fantastiska tamar mogendorff 

VIEW FULL POST

THEN, WHAT DO YOU DREAM OF?

Inuti det koncentrerade mörker som blir när de andra somnat är där jag tänker bäst.

Det är då orden kommer till mig, i klarhet och också klara i form. Forsande, färdiga.

Så, om detta, för nu, är mitt Room of One's Own arrangerar jag,

om igen, bordet vid min sida sängen, medan morgonens första kopp te svalnar.

Jag travar böcker & skrivböcker och sätter dit ett stearinljus att ha nära; en låga i natten,

ritar en slarvig spiral från svagt skrap till säkert svart så jag vet att pennan är beredd.

Jag låter bladen bläddra undan under tummen i den vackraste boken, den linneklädda bastanta

som jag tror ska vara tom, sånär som på 500 vita sidor i väntan.

Det är först då jag ser att den har mörklila fläckar i som batikmönster

över sidornas kanter och i pärmen står skrivet med blyerts

Cassius Lemholt Violaris 
gave birth to this book on 11 / 05 / 19
by spilling red wine all over mamma's book.

The wine delicious.
The flavour of the mood bitter.

Papa
x


p.s 


the Candy Boxing Monkey Saga

Cassius - But you're a toy..!
Monkey a.k.a Papa - Yes. But I have a life.
Cassius - Oh. Okey. Then, what do you dream of..?

Du vet hur man kan en älskad's handstil.
(Hans bokstäver är mjuka i kanterna men följer inga regler om vad som borde vara stort eller smått.)
Jag håller runt boken, väger den. Tänker hur annorlunda vårt tillsammans är nu.
Hur vi djupnat in också i varandra, vi två. Någonstans bland dagarna
sedan honom har vi blivit konspiratörer i det osagda,
- lusten i luckor när han sover, att älska då; blickarna av rädsla när han skadat
sig och vi ännu inte vet hur illa; njutet av trängseln tre kroppar skapar i ett badkar;
betydelsen av handen som sträcks ut, fattar den andras under täcket och
kramar till, när han kilat ner sig emellan i mitten; léendena som möts
stolt på trottoaren när han skriker Thank you..! Byeeee..! till ännu en busschaufför;
den rena glädjen när han svarar att hans favorit-dag i veckan är den när dagis hälsar på de
gamla på ålderdomshemmet nedför gatan; hur den andra's röst sjunker och sjunker,
för att försvinna som honung in i natten med Nalle Puh.

Och Du vet hur man vet att man funnit kärnan. Hur man nästan kan
ta på en vetskap när den väl landat i kroppen. Hur självklart det känns.

Det är här jag ska börja. Det är för det här som jag måste börja om.
Det är här mitt nya narrativ inleds. Jag ska fylla hela den vackraste boken.

∞
apa i sin egen kimono
hon levererar blommor med cykel
chokladfärgad kashmir

VIEW FULL POST

RUM FÖR DIG

My life is nothing but room for you, I said.

-

Orden ur Kurt Vonnegut's roman Mother Night 
har följt mig i flera veckor. Boken handlar inte alls om moderskap,
men meningen My life is nothing but room for you genljuder i hela mig och
det är som att den säger allt, med bara några ord, om att vara mamma.

Han som visade sig vara Cassius bodde bakom mina revben
och förblir hittills den enda som hört mitt hjärta slå från insidan.
Jag var vansinnigt illamående ungefär dygnet runt, i nästan tre månader
och det följdes av ett virus. Fjällros på svenska. Låter som en
vackert sval blomma, men den satte min hud i brand.
Jag höll nävarna knutna i månader för att inte klia
och räknade veckorna som beräknades återstå av giftigt röda rosor
blommande envist över blek vinterhud; från sköra nyckelben
till höftben sakta vidgandes, i hans namn.

Han kom till oss en Söndag, i ett rum i höjd med molnen.
Regnet hängde i dem, allt var svullna grå kulisser
just utanför de stora fönstren där ljus brann stilla i vad som
föreföll oändlighet. Fiskmåsarna flög i cirklar utanför
och jag flöt.

Flöt på rygg i det varma, stilla vattnet
som om jag kunnat göra också det i all oändlig tid,
i vågor av smärta och overklighet. Flöt med
vänster näve knuten om min man's händer och höger om min
lillasysters. Med min egen mamma's ord i ryggraden.

Du måste kunna flyta, Hannah.
Simma är också bra.. men Du måste mest av allt kunna flyta.
Att flyta är att överlämna sig. Flyta först. Sedan älska.
Så sa hon. Det ena kan inte existera utan det andra.

Nu delar vi rum. Ett rymligt som vetter mot bakgårdar,
vindlande gamla brandtrappor och vår vilda lilla trädgård.
Vi har vår stora säng och han sin lilla.
Jag tänder den generösa papperslampan om kvällarna,
den har fel kontakt och behöver en transformator som gör
att dess ljus flimrar som vore den ett enormt stearinljus.
Christian läser Nalle Puh med rösten jag föll för innan
vi ens träffats och vi slumrar alla tillsammans, nära.
Först senare bär vi över Cassius och drar baldakinen om honom,
hans lilla säng och sömnen, som om ett eget väsen.

Jag har inga tvivel där inget skaver.
Det där är mitt trygga rum som mamma.
Att jag inte funderar så mycket över hur saker borde vara,
eller hur andra gör, så länge det fungerar för oss.
Så länge det flyter. Att älska finns det alltid rum för.

Mitt lugn tror jag är hans tryggaste rum.
Mina ledsna, oroliga försöker jag vara ärlig med,
så länge han frågar. Han är mörkrädd.
Vi går genom den långa hallen efter att ha borstat tänderna.
Jag håller honom och vi tänder inga lampor.
Hans ansikte är tätt mot mitt när jag säger att
det är samma rum vi är i. Bara utan ljus bara just då.

Mitt liv är ingenting annat än rum för Dig.

Det går inte att ta tillbaka den plats han tagit. Inte heller när
han är iväg. Mitt ledsna lever där, i oron kring att det
inte riktigt finns plats för allt på en gång,
i att jag inte hittar tillbaka till mina alldeles egna rum.
Något säger mig, när jag väl sätter ord på det nu,
att det är ordet och tanken tillbaka som ska bort.

  Jag kan inte gå tillbaka, bara skapa nya rum i det liv vi har nu.
De får vara i ett lite mer slitet hus, vara mellan bredare höfter,
tröttare ögon och halvfärdiga meningar. Jag skulle bara
lyssna på mig själv. Det är samma rum. Bara i annorlunda ljus.

Jag tänker att det är så det är med de största kärlekarna i våra liv.
De intar alla rum och vi blir aldrig de samma som innan.
Och då är det precis som det ska vara.






∞

jag samarbetar med det danska märket bonét et bonét
{jag gör den typen av 'collabs' uteslutande när jag tycker om ett märke
och bara kring de saker eller plagg jag älskar och annars hade köpt}
därifrån kommer cassius säng, sänglinne och sänghimmel
| de olika snäckformade kuddarna är från fantastiska tamar mogendorff
| den bruna pyjamasen kommer ifrån soor ploom
| stickat och övriga plagg är bonét et bonét

VIEW FULL POST