THEN, WHAT DO YOU DREAM OF?

Inuti det koncentrerade mörker som blir när de andra somnat är där jag tänker bäst.

Det är då orden kommer till mig, i klarhet och också klara i form. Forsande, färdiga.

Så, om detta, för nu, är mitt Room of One's Own arrangerar jag,

om igen, bordet vid min sida sängen, medan morgonens första kopp te svalnar.

Jag travar böcker & skrivböcker och sätter dit ett stearinljus att ha nära; en låga i natten,

ritar en slarvig spiral från svagt skrap till säkert svart så jag vet att pennan är beredd.

Jag låter bladen bläddra undan under tummen i den vackraste boken, den linneklädda bastanta

som jag tror ska vara tom, sånär som på 500 vita sidor i väntan.

Det är först då jag ser att den har mörklila fläckar i som batikmönster

över sidornas kanter och i pärmen står skrivet med blyerts

Cassius Lemholt Violaris 
gave birth to this book on 11 / 05 / 19
by spilling red wine all over mamma's book.

The wine delicious.
The flavour of the mood bitter.

Papa
x


p.s 


the Candy Boxing Monkey Saga

Cassius - But you're a toy..!
Monkey a.k.a Papa - Yes. But I have a life.
Cassius - Oh. Okey. Then, what do you dream of..?

Du vet hur man kan en älskad's handstil.
(Hans bokstäver är mjuka i kanterna men följer inga regler om vad som borde vara stort eller smått.)
Jag håller runt boken, väger den. Tänker hur annorlunda vårt tillsammans är nu.
Hur vi djupnat in också i varandra, vi två. Någonstans bland dagarna
sedan honom har vi blivit konspiratörer i det osagda,
- lusten i luckor när han sover, att älska då; blickarna av rädsla när han skadat
sig och vi ännu inte vet hur illa; njutet av trängseln tre kroppar skapar i ett badkar;
betydelsen av handen som sträcks ut, fattar den andras under täcket och
kramar till, när han kilat ner sig emellan i mitten; léendena som möts
stolt på trottoaren när han skriker Thank you..! Byeeee..! till ännu en busschaufför;
den rena glädjen när han svarar att hans favorit-dag i veckan är den när dagis hälsar på de
gamla på ålderdomshemmet nedför gatan; hur den andra's röst sjunker och sjunker,
för att försvinna som honung in i natten med Nalle Puh.

Och Du vet hur man vet att man funnit kärnan. Hur man nästan kan
ta på en vetskap när den väl landat i kroppen. Hur självklart det känns.

Det är här jag ska börja. Det är för det här som jag måste börja om.
Det är här mitt nya narrativ inleds. Jag ska fylla hela den vackraste boken.

∞
apa i sin egen kimono
hon levererar blommor med cykel
chokladfärgad kashmir